Åtgärder för havsöringen i  Erstaviksbäcken/Sandabäcken

Projektet drivs av Nacka kommun, Erstaviks godsförvaltning, Stockholms stad, Sportfiskarna, Länsstyrelsen, Enskede Sportfiskeklubb och Saltsjöbadens Fiskevårdsförening.

Syftet med åtgärderna är att få ett starkare bestånd av reproducerande havsöringar i vattendraget och att skapa fria vandringsvägar från mynningen i Erstaviken och fram till regnbåge-hindret intill Sandasjön. Elprovfiske utfördes den 10 augusti 2016 för att utvärdera nyttan av eventuella åtgärder i bäcken. Tre lokaler provfiskades och resultaten presenteras i slutet av rapporten.

Följande åtgärder föreslås:

Justera den befintliga fisktrappan vid godset (se bild 1,2) för att göra den mer lättframkomlig, alternativt ersätta den med en trappa av natursten och betong. Denna trappa ska även vara lämplig för vandrande arter såsom id. Nedströms trappan kommer en trätröskel rivas (se bild 3).
Ta bort gamla fördämningen av trä som innebär vandringshinder vid låga flöden (se bild 4). Om vattennivån sjunker tillräckligt lågt för att kulverten uppströms blir ett nytt vandringshinder bör denna flyttas uppströms alternativt justeras.
Vid lägre flöden är basen av fisktrappan mycket grund och därmed svårforcerad för fisk. Genom utgrävning eller nivåhöjning med sten kan kan man förbättra trappans funktion.
Med hälp av rörkamera eller dylikt ska gamla sågverket inspekteras för att se om det har kollapsat invändigt och kan utgöra ett vandringhinder (se bild 5).
Flytta regnbåge-hindret ca 50 m uppströms för att tillgängliggöra mer strömmande lek- och uppväxtplatser åt öringen (se bild 6).
Allmän biotopvård: Utöver ovanstående direkta åtgärder bör man även jobba med tillförandet av naturgrus och storsten för att skapa lekbiotop och uppväxtplatser för öringen. Sådana åtgärder gynnar även andra arter som ex. signalkräftan. Vidare bör man övervaka vattendraget så att eventuella problem som kan uppstå upptäcks och åtgärdas löpande.

Bild 1 och 2: Fisktrappa av PVC-plast. trappan fungerar för öring men innebär ett vandringhinder för andra arter, exemplevis id samt andra karpfiskar. Större öringar kan dessutom ha svårt att få rum i “stegen” och därmed inte komma vidare.

Bild 3: Trätröskel nedström fisktrappan. Fyller ingen funktion i dagsläget och kan enkelt sänkas eller helt tas bort för att öka framkomligheten när fisktrappan byts ut/görs om.

Bild 4:Träfördämning mitt på åkern. Vid låga flöden i ån kan denna fördämning vara svårforcerad även för öring. För de flesta andra fiskarter är detta ett definitivt vandringhinder och bör därför sänkas eller helt tas bort.

Bild 5: Vid kvarlämningarna från gamla sågverket, uppströms andra fisktrappan, rinner ån under stenar och mark. Framkomligheten är således svår att bedöma utan rörkamera eller dylikt. Då det uppström sågverket förekom en (1) årsunge 2016 kan man dra slutsatsen att öringen i dagsläget kan ta sig förbi. Jämfört med tätheten av öringparr/stirr längre ner i ån är det dock möjligt att det hindrar fler havsöringar från att ta sig uppströms.

Bild 6: Strömmande sträckorna nära Sandasjön har bra med storsten samt mycket död ved. Kan man underlätta öringen framkomlighet i ån samt tillföra naturgrus finns det goda chanser att öka rekryteringen i dessa gynnsamma lek- och uppväxtplatser.

Provfiskeresultat

Resultaten från elprovfisket visas nedan. Generellt var resultaten sämre än vid senaste provfisket 2006 men lägre täthet och åldersklassfördelning. Provfisket utfördes på tre lokaler och ett mycket torr sommar gjorde att resultatet påverkades av vattenbrist, främst vid lokal 3, Sandasjön. Vid denna lokal hittades ett årsyngel och en förklaring kan vara de potentiella vandringshindren vid gamla sågverket (4 på kartan). Övriga observationer var dålig tillgång på årsungar och en homogen fauna bestående endast av öring och signalkräfta. Med tanke på resultaten finns det god potential att med hjälp av nämnda åtgärder få upp mer havsöring och ge bättre lek- och uppväxtmöjligheter till denna unika stam. Dessutom kan man genom att åtgärda fisktrappan/tröskeln även få upp arter som exempelvis id. Nedan återges provfiskeresultaten från de tre lokalerna.

Lokal 1 – Erstaviks gods

Avfiskad yta: 53/m2

Totalt antal fångade individer: 6 st

Täthet per 100/m2: 11,4 st

Lokal 2 – 1:a åkern

Avfiskad yta: 75/m2

Totalt antal fångade individer: 12 st

Täthet per 100/m2: 16 st

Lokal 3 – Sanda

Avfiskad yta: 66/m2

Totalt antal fångade individer: 1 st

Täthet per 100/m2: 1,5 st