Sverige vill se restriktiva fiskekvoter i Östersjön 2027

Sverige stödjer en försiktig linje när EU ska besluta om fiskemöjligheterna i Östersjön för 2027. Regeringen vill se restriktiva kvoter och fler åtgärder som ger utsatta fiskbestånd möjlighet att återhämta sig. Samtidigt vill man värna det småskaliga kustfisket och undvika oskäliga konsekvenser för fritidsfisket.

EU-kommissionen presenterade den 24 augusti sitt förslag till fiskemöjligheter i Östersjön för 2027. Förslaget omfattar bland annat torsk, sill och strömming, skarpsill, lax, rödspätta och vissa bestånd av öring.

Den svenska regeringen välkomnar att kommissionen utgår från försiktighetsprincipen och tar hänsyn till behovet av att bygga upp Östersjöns fiskbestånd. Sveriges linje inför de kommande förhandlingarna är att fiskemöjligheterna ska vara restriktiva och kombineras med ytterligare skyddsåtgärder, exempelvis fiskestopp under viktiga lekperioder.

Fortsatt hårda begränsningar för torsk och sill

EU-kommissionen föreslår att riktat fiske efter torsk även fortsättningsvis ska vara förbjudet i hela Östersjön. Torsk ska bara få landas när den fångas som en oundviklig bifångst i andra fisken.

Även det riktade fisket efter sill i västra Östersjön föreslås förbli stängt. För flera andra bestånd av sill, strömming och skarpsill diskuteras fortsatt försiktiga fångstnivåer.

För Stockholms skärgård är utvecklingen för strömmingen särskilt relevant. Arten har stor betydelse både för fisket och som föda för andra djur i Östersjöns näringsväv. Hur kvoterna utformas kan därför få konsekvenser som sträcker sig långt utanför det kommersiella fisket.

Även fritidsfisket kan påverkas

Kommissionens förslag innehåller fortsatt omfattande begränsningar för fritidsfiske efter torsk och lax. För lax diskuteras bland annat ett förbud mot fritidsfiske söder om Åland, vilket enligt förslaget även skulle omfatta utsatt lax.

Sverige anser samtidigt att reglerna inte får slå oproportionerligt hårt mot fritidsfiske, fisketurism eller småskaligt kustfiske. Regeringen vill också hitta lösningar som ger bättre förutsättningar för fiske till direkt livsmedelskonsumtion och för lokala fiskberedningsföretag.

Det innebär att förhandlingarna inte enbart handlar om kvoternas storlek. De kommer också att beröra hur undantag, redskapsregler, bifångster och geografiska begränsningar ska utformas.

Fiskekvoter är bara en del av lösningen

Fisketrycket är inte den enda orsaken till Östersjöns svaga fiskbestånd. Övergödning, syrebrist, miljöförändringar, parasiter samt predation från säl och lokalt även skarv påverkar också fiskens möjligheter att överleva och fortplanta sig.

Restriktiva kvoter behöver därför kombineras med ett bredare fiskevårdsarbete. Åtgärder som förbättrade lek- och uppväxtområden, restaurerade våtmarker, bättre vattenkvalitet och lokalt anpassad förvaltning är viktiga för att skapa livskraftiga bestånd.

För oss som följer fisket i Stockholms skärgård blir EU-beslutet en viktig signal om den framtida inriktningen. Men lokala insatser för kustmiljöer och rovfisk behöver fortsätta oavsett var de slutliga kvoterna hamnar.

Slutligt beslut väntas i oktober

Förslaget är ännu inte beslutat. EU jordbruks- och fiskeministrar väntas förhandla om fiskemöjligheterna den 26–27 oktober 2026.

De slutliga reglerna kan därför skilja sig från kommissionens ursprungliga förslag. Först efter ministermötet står det klart vilka kvoter och begränsningar som kommer att gälla under 2027.

Källa: Sveriges riksdag – Förordning om fiskemöjheter i Östersjön 2027, publicerad 24 september 2026.